Küneş
Körüniş
| Küneş | |
|---|---|
| Sınırları | Güneş tacı[d] ve Işıkyuvarı[d] |
| Ögrengen | solar research[d] |
| Ana astronomik cısım | Galaktika merkezi[d] |
| Dünyadan uzaqlıq | 1 astronomik birim |
| Tüzetme | 5,0E−5[1] |
| Spektral sınıfı | G2V[1] |
| Körüngen büyükligi | −26,74[1] |
| Parlaqlıq | 3,828E+17 gigawatt |
| Mutlak büyükligi | 4,83 ± 0,005[2] |
| Metallıq | 0,0122 ± 0,0001[3] |
| Sıqlıq | 162,2 g/cm³[4] |
| Sıcaqlıq | 15 710 000 K[4] |
| Kütle | 1 988 475 ± 92 ronnagram[5] |
| Meydanlıq |
|
| Kölem | 1,412E+18 km³[4] |
| Radius | 695 700 km[5][4] |
| Çevre uzunlığı | 4 371 000 km |
| Felekiyat timsali |
|
| Şunda kösterilgen | The Sun in culture[d] |
| Modeli resmi |
|
| Köşe diametri | 31,98 ′[1] |
| Yüzdeki gravitatsiya | 274 m/s²[1] |
| Bir tarihleme yönteminen tapılan tahminiy yaşı | 4,57 milyar yıl[6][7] |
Multimedia fayllar | |
Küneş (timsali:
) – Kâbe yolunda bir yıldız, Küneş sistemasınıñ birden-bir ve Dünyağa eñ yaqın yıldızıdır. Küneş etrafında bu sistemanıñ başqa obyektleri aylanıp tura: seyyareler ve olarnıñ yoldaşları, kiçkene seyyareler, asteroidler, meteoroidler, quyruqlı yıldızlar ve kâinat tozu. Küneş esasen gidrogen (kütlesiniñ ~73 %, köleminiñ ~92 %) ve geliyden (kütlesiniñ ~25 %, köleminiñ ~7 %) ibaret. Küneş sisteması kütlesiniñ 99,866 % - Küneşniñ kütlesidir.

Tüpbilgiler
[deñiştir | kodunı deñiştir]| Küneş sisteması |
|---|
| Seyyareler: Utarit - Çolpan - Dünya - Merih - Müşteri - Zual - Uran - Neptun |
| Kiçkene seyyareler: Pluton - Eris - Haumea - Makemake |
| Diger: Küneş - Ay - Asteroid quşağı - Quyruqlı yıldızlar - Neptun artında cisimler - Koyper quşağı- Oort bulutı |
- ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 Sun Fact Sheet — NASA.
- ↑ https://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/sunfact.html — NASA.
- ↑ Asplund M. The new solar abundances - Part I: the observations (ingl.) // Communications in Asteroseismology — Austrian Academy of Sciences Press, 2007. — Vol. 147. — P. 76—79. — ISSN 1021-2043; 2224-8374 — doi:10.1553/CIA147S76
- ↑ 4,0 4,1 4,2 4,3 https://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/sunfact.html
- ↑ 5,0 5,1 Prša A., Harmanec P., Torres G., Mamajek E., Asplund M., Capitaine N., Christensen-Dalsgaard J., Depagne É., Kopp G., Haberreiter M. et al. Nominal values for selected solar and planetary quantities: IAU 2015 resolution B3 (ingl.) // Astron. J. / J. G. III, E. Vishniac — NYC: IOP Publishing, AAS, University of Chicago Press, AIP, 2016. — Vol. 152, Iss. 2. — P. 41–41. — ISSN 0004-6256; 1538-3881 — doi:10.3847/0004-6256/152/2/41 — arXiv:1605.09788
- ↑ Bonanno A., Schlattl H., Paternò L. The age of the Sun and the relativistic corrections in the EOS (ingl.) // Astron. Astrophys. / T. Forveille — EDP Sciences, 2002. — Vol. 390, Iss. 3. — P. 1115–1118. — ISSN 0004-6361; 0365-0138; 1432-0746; 1286-4846 — doi:10.1051/0004-6361:20020749 — arXiv:astro-ph/0204331
- ↑ Connelly J. N., Bizzarro M., Krot A. N., Nordlund Å., Wielandt D., Ivanova M. A. The absolute chronology and thermal processing of solids in the solar protoplanetary disk (ingl.) // Science / H. Thorp — Northern America: AAAS, 2012. — Vol. 338, Iss. 6107. — P. 651—655. — 5 p. — ISSN 0036-8075; 1095-9203 — doi:10.1126/SCIENCE.1226919 — PMID:23118187
